Det är inte alltid en dans på rosor att äga och vara matte till en stor amstaff/pitbull hane. Ibland får man skämmas även=/ Som idag när jag mötte min granne och hennes hund. Dom står på andra sidan och hejjar och King sätter igång och beter sig illa och drar när deras hund skäller. Vems felet är? Jag vet inte. King vill fram och hälsa.

 

Det jag lärt mig på hundträningen och av olika coacher är att jag ska distrahera King , sätta honom ned och fånga hans uppmärksamhet och sedan gå åt ett annat håll eller träna på att stanna kvar och titta mig i ögonen och ej bry sig om den andra hunden. Men det är lättare sagt än gjort! För han är envis min kille King!

 

I det här fallet så tröttnade jag och fick skamset gå åt det andra hållet. Efter att ha skällt ut min egen hund. Det här med hundmöten är inte lätt. Vissa hundar bryr sig King ej om och andra blir han helt vild vid bara åsynen av och vill fram och hälsa och busa. Det får han oftast inte, så det slutar med en dragkamp. Jag är ofta helt slut efteråt och besviken både på mig själv och King.

 

Min hund är ej en rödflagg hund som Ceasar beskriver utan en vanlig amstaff hane. Hur vi ska underlätta hundmötena så att jag slipper få en dragkamp med en 27 kilos tung muskelbiff blir en uppgift framöver. Träning och åter igen träning, men hur är frågan? Jag vill ju inte att min hund ska framstå som någon bad guy eller jag som en dålig matte och jag vill inte ha någon dragkamp där jag får skämmas.