Nu är det dags å släppa all * guilt * å gå vidare! Jag är rätt trött på det här!  Nothing good can come från sånna nedslånde tankar! Det  är dags å se frammåt nu å till alla möjligheter istället!  You can´t haunt me anymore! That´s it!
Det är dags å se frammåt nu till allt jag faktiskt har å inte till det som saknas mig. Jag är fullt frisk och jag två ben att gå med, jag har ett meningsfullt bra jobb och en vacker man, å en söt liten glädjespridande vovve som ofta är här på besök och som älskar oss villkorslöst! Jag har bra vänner som förgyller mitt liv med sin närvaro! Det är lätt att man tar det förgivet och glömmer vad som verkligen betyder något när något sånt här händer. När mamma dog, så tror jag en bit i mig också dog,  men det är dags å gå vidare nu. I can only do somuch, och jag gör det som står i min makt att göra. Jag har inte tusen armar eller ben eller nya hjärta och liv som supermariogubbarna.  Det går inte att förflytta berg med ett lillfinger hur mycket jag än skulle önska. Det får inte min mamma att komma tillbaka, och det varken hjälper eller funkar å tänka så. Jag gjorde det jag kunde genom att resa mig upp. Men jag är bara jag och en liten människa kan bara bära så mycket, ... hur stark man än vill vara, hur många säckar man än vill bära så i slutändan så är valet ditt och när man står där så gäller det att stå upp för sig själv å dra sin egen! Oavsett vad det kostar! Det finns ingen annan som kommer göra det för dig och inte för mig heller. Valet är ditt och jag har valt, har du? För den riktiga resan den riktiga kampen den börjar nu det riktiga testet kommer nu : Vad är viktigast? Vad vill jag? Det svaret har bara du.