Jag började i December men bestämde mig ej helt 100 % förräns innan Nyår. Jag anlitade en PT för att gå ned i vikt. Jag var så trött på mig själv och min övervikt. På mitt liv och att jag ej tagit tag i det som var viktigast. Min hälsa och min glädje. Jag kan mycket om träning själv och sökte någon som kunde mer än mig. Någon som kunde kampsport och som Hadde rätt inställning. Jag hittade honom i tidningen en dag i november tror jag. Det var en artikel om en taekwando kille som Hadde en taekwando klubb och som nu utbildat sig till PT. Jag mailade honom direkt. Han svarade att vi kunde ta en fika. Till fikan Hadde jag skrivit ned mina mål och tidsramar och formulerat vad jag ville uppnå. Detta var den 22 nov 2012. Vi bokade in två dagar i veckan ihop med PTn. Jag kämpade järnet och la samtidigt om min kost. Jag tog bort allt socker och onödigt fett helt i 6 mån från den 1 jan till den 31 jun. Det var en tuff men rolig resa! Jag nådde ej mitt viktmålet helt men kom väldigt nära. Den 22 juni när jag skickade in min veckorapport för vikten låg jag på 58 kg. Senn kom sommaren och semestern det funkade ganska bra. Jag Hadde det tufft privat dock och på jobbet. Jag Kännde att något var fel. Jag Hadde en PT som stöttade mig träningsmässigt och en annan kille som skötte kosten. Jag gick ned ett kilo i veckan på slutet. Vem som helst vore nöjd och glad men inte jag. Jag ville hela tiden mera, snabbare och Hadde dåligt tålamod. Jag pressade på och körde på fast kroppen sa ifrån. Jag visste att jag låg på gränsen till vad jag klarade av. Mitt arbete blev tuffare och att gå upp 05.30 och komma hem 17.30 blev långa dagar. Bara att vara hemifrån 12 Tim om dagen blev tufft. Jag kämpade dock och fick det att gå även om jag låg på gränsen gav jag aldrig upp. Jag kröp på träningen efter 5-10 min och Hadde noll energi. Min PT Hadde fått nog nu. Han förespråkade tallricksmodellen och körde väldigt hård intensiv funktionell träning. Jag gick dit en dag med ryggskott ,.. Kunde ej resa mig från golvet, gick på knäna bokstavligen. Jag krigade på, jag bille ju så gärna. Jag sa upp mig i Dec från jobbet. Bytte till behandlingsarbetet jag jobbat med tidigare. Detta jobbet jag älskar:)<3 Fanns inget bättre. Men under uppsägningstiden fick jag jobba dubbelt och jag sov sämre. Jag krigade på och gick till jobbet fast kroppen sa ifrån. På det ena jobbet hann jag ej gå på toa när jag behövde ens. Jag har alltid haft känslig mage som krånglat i perioder. När jag var lite höll ej den övre magmunnen tätt och sedan mina två ryggop har den bråkat rejält. Nivåer jag bra iaf och rörde på mig men jag fick för lite sömn. Jag kröp hem från gymmet, orkade knappt resa mig upp ibland. Men viljan och kämparandan gjorde mig oövervinnerlig,.. Trodde jag iallafall,...fortsättning följer:)
